
Han tillhörde en av de verbala kommandosoldaterna i det oöverträffade
hiphopkollektivet Just D. Med pennan och en vass tunga som enda vapen skrev och
sjung han sig in som en av det här landets mest begåvade rockpoeter.
Albumen Rock 'n roll och Tre Amigos tillhör utan tvekan två av svensk
rockhistorias argaste, roligaste, mest vildsinta och lekfulla mästerverk
- so far.
När det obstinata äventyret tog slut och alla medlemmar i Just D gick åt
skilda håll insåg Wille Crafoord - som alla sanna hjältar -
det nödvändiga i att gå vidare och göra det oväntade.
För det känns som om Wille aldrig varit överens med någon
- allra minst med sig själv. I dag är Willes musik mera nedtonad -
larmet och det vansinniga röjandet på scenen har fått ge vika
för en mera stillsam och återhållen berättarglädje
- men träffsäkerheten, den språkliga och musikaliska mästarhanden
hörs kanske ännu tydligare i dag, när volymen skruvats ner några
steg.
Det finns ju inget tristare än att se en hjälte och pionjär nostalgiskt
försöka upprepa sina gamla framgångar - det är därför
det fortfarande är lika roligt att kunna konstatera att Wille Crafoord både
förnyat sin konst samtidigt som han lyckats behålla sin särart
och fortfarande är den han alltid varit - bara lite coolare, lite elegantare,
lite närmare fulländningen.
Peter Birro, 2004